Nederbörd

Så kom då äntligen vintern. Snö och minusgrader i mängder, vackra soluppgångar över vita gnistrande träd och frusna kinder med knarr under skorna. Är det inte underbart? Jo, absolut. Lite sent dock. Det kom ju alldeles lagom till att julen tagits bort från fönstret och julskivorna åter fått ställas tillbaka längst bak i hyllan. Tråkigt. Jag är lite ambivalent - vet inte riktigt om jag vill ha vår heller. Hela dagen har det droppat från taken och varit såhär deppgrått utomhus. Förstadiet till gröna fläckar och kvittrande fåglar. Jag gör ju ändå aldrig de saker jag skulle vilja under vintern, åka skidor (både längd och utförs), åka pulka, tända en brasa (ingen bra idé när man inte har en öppen spis) och dricka varm choklad med grädde. Jag… gör samma sak som jag gör resten av året. Typ ingenting? Måste aktivera mig.

På dagarna har jag dock vad jag gör nu. Fysik B. Paul, jag vet att du njuter av tanken men verkligen, det är t r å k i g t. För mig som bara förstår var tredje ord i boken ungefär. Som tur är har jag träffat Eva som bestämt att vi ska få MVG. Hon är riktigt övertygande så vem vet. Rolig tjej, samma ambitioner vilket brukar vara bra när man studerar tillsammans. Första provet om lite mer än en vecka så jag lär uppdatera om hur sannolikt det är att jag får mer än G i fysik.. (mycket troligt.. HAHAHAaa..  )

Många timmar den senaste månaden gick dock åt att spela dataspel. Jag lämnade faktiskt Zelda och har inte kommit tillbaka. Vet inte riktigt varför, jag blir nog lite för känslomässigt engagerad. Vill gärna göra klart saker på en gång, vilket är svårt med ett spel som har alltför många speltimmar för att det ska kunna ske. Nästa gång jag blir sjuk lär jag nog ta upp det ordentligt. Ligga i soffan under en filt och vifta med Wiimoten.. låter som en bra plan. Någon som är lite förkyld och vill smitta mig? Spelande har det dock blivit, återkom till mitt favoritspel alla kategorier härom veckan: Knights of the Old Republic. Första spelet den här gången. Hade aldrig spelat som ond förut så jag tänkte att det kunde ju bli intressant. Jag måste erkänna att det spelet aldrig kan bli så bra som första gången man spelar det samt att det är väldigt upplagt för att spela som god men jag hade kul ändå. Man kan ju inte annat än älska HK47!  Någon gång ska jag sätta mig ner och skriva en egen recension eller hyllning eller vad man nu kan kalla det till dessa spel. Men inte ikväll.

Jag har varit en snabb sväng till Stockholm, träffade John och åt lunch vilket var mycket trevligt. Hann inte så mycket mer den helgen dock, saknar verkligen alla vännerna. Det är konstigt hur snabbt man kommer in i en annan värld på något sätt när man inte befinner sig på samma plats. Ska försöka ta mig till storstan någon helg framöver och hinna med så många mysiga möten som det bara går!

I övrigt går mitt liv mest ut på att försöka motivera mig till att göra någonting alls. Läkarprogrammet känns långt borta och högskoleprovet alldeles för svårt. Men det brukar känns bättre vissa dagar och sämre andra dagar. Allt ordnar sig, och om inte så är det väl meningen att jag ska göra något annat. Har ju Emil och mina två underbara familjer. Snart blir jag moster x 2 också.  Flickbabyboom i familjen, åker till Frankrike i slutet av månaden för att välkomna den första. Spännande!

Under januari har det dock inte helt varit en dans på rosor. Livet är ju så, Herren ger och Herren tar kind of situation. Man skulle kunna säga att jag förlorat två släktingar. En för att kärleken i bland inte gör som man kanske önskar, min tanke går till dig som saknar mest och jag hoppas att du ska få må bra snart igen. En släkting till mig dog för en vecka sen och det finns inte ord på hur ledsen jag är för detta. Framförallt känner jag med dem som är närmast och citerar återigen den dikt som gav mig tröst.

GRIEF,
like the ocean
comes in waves
only to recede
and come yet again
but with it comes healing

grab hold of those memories
and let them
fill the emptiness

Stanna upp en stund varje dag och uppskatta det du har. Säg det där du alltid velat säga och gör det du alltid velat göra. Vänta inte till imorgon, då kan det vara försent.

/Emma

Ja, så nu ringde jag till komvux och fick bekräftat att de glömt att skicka med mitt schema. Sedan fick jag en glad överraskning, skolan börjar inte förrän den 15:e!   Det innebär att jag är den med mycket tid och inte Emil som behöver plugga inför sin tenta i veckan. Vad gör man då med så mycket extra tid; läser en bok? städar? pluggar inför högskoleprovet? Eller hur, med en ny wii hemma. Nej nej, jag har spelat Zelda, skulle bara testa och nu, fyra timmar senare, verkar jag inte kunna sluta…

Det är helt otroligt roligt och jag har en känsla av att det bara blir bättre och bättre. Jag gillar stilen på spelet, mysfaktorn är hög samtidigt som det är roligt att svinga wiimoten med glada tjut när man träffar rätt med en riktigt cool svingaruntochdödapåengång-slag. Otroligt civiliserat jag vet. Men jag är absolut inte beronde… 

Nu blir det lite mat och kanske lite Star Wars, julklappar är väl för underbart!

Take Care

Så, då var man hemma igen. Åkte till Stockholm för Globens luciakonsert den 17:e och sen stannade jag där för att först göra det sista kemiprovet (godkänd jippi!) och sedan vara ute på tynningö med mamma och fixa inför julafton. Emil kom till oss den 21:a och sedan så blev det julmys i många dagar tillsammans med Mamma, Hans samt Jenny och Micke. På annandagen kom Hans dotter med familj och vi åt ännu mer julmat. Nu kanske du tror att detta var slutet på julen - Oh nej! Den 27:e gick lasset till Hjortkvarn och Emils föräldrar, där träffade vi hela gänget och hade ännu en julafton. Stackars pojkarna är ju bara 21, 24, 27 och 29 - inte kan man väl börja bryta barndomstradioner redan?!

Hur som helst var det otroligt mysigt och roligt som vanligt. Drakborgen blev årets spel ute på landet och det användes flitigt (julklapp till oss av Petter och Jenny). Testa det om du får tillfälle! Nyårsafton firades med ännu mer god mat och gott sällskap och spelande av både Mao, Maffia, Poker, Cluedo och självklart mer Drakborgen. Jul och Nyår är verkligen den bästa tiden jag vet, trots att det är lite extra saknad av Pappa så här års men jag vet ju att han hade älskat det lika mycket som jag gör - alltså njuter jag lite extra för oss båda.

Igår var vi ute och kollade på stjärnhimlen, en fantastisk fullmåne gjorde det hela lite svårare men underlättade att tyda stjärnkartan i mörkret. Efter mycket letande med kalla fingrar fann jag Saturnus och visade stolt upp den lilla pricken med ringar för kära familjen. Som tur var blev jag inte dumförklarade utan fick glada rop istället… antagligen inte sista gången vi går ut med teleskopet där på landet (där man faktiskt ser något).

Trots att vi haft en underbar tid (som vanligt) hos familjerna våra så är det skönt att äntligen vara hemma igen. Emil har hämtat ut sin Wii och står nu glatt och viftar framför tv:n. Tur för honom att hans skola börjar om mer än en vecka. Jag tror att min Fysik B ska börja på måndag men ska ringa imorgon för att få lite klarhet i deras otroligt skumma och förvirrade "du är antagen"-utskick. Väl hemma kunde jag läsa de julkort som året givit och blev lite extra glad för ett från min favoritlärare alla kategorier. Så, eftersom du tydligen läser bloggen passar jag på att hälsa, Hej Eva!

Imorgon blir det till att strukturera upp lite här hemma och som sagt kolla upp vad som händer till veckan. Ska bli otroligt skönt att slippa pendla mer! Nu är det läggdags, om jag kan få fästmannen min att slita sig från sin julklapp/födelsedagspresent

Godnatt och God fortsättning på det nya året!

/Emma

Sist jag skrev så blev jag 22 år, det var snart 2 månader sedan. Har jag då bara suttit omkring och totalt struntat i allt eller har det kanske varit annat som tagit min tid. Alternativ två är det korrekta just denna gång.

När jag la ut information om mitt otroligt intressant liv, ja?, här på världvidspindelnät sist, så var flyttlasset på väg till Eskilstuna där det skulle bo och studeras till lärare. Emil skulle pendla från Eskilstuna till Västerås där han läser till Spelutvecklare - just det här sista stämmer om man bortser från pendlandet, det står jag för. För 2 veckor innan vi skulle flytta fick så blev jag allmänt panikslagen och fick totalångest för det här var ju i n t e vad jag ville. Ju. Så jag Ångrade Mig. Helt och fullt tillåtet om än något komplicerat. Så jag kom tillbaka till basåret som jag nu också tänker avsluta, förhoppningsvis för att en dag komma in på läkarlinjen.. jaja, skratta ni jag förtjänar det. Ambitionen går tydligen inte att döda helt och fullt trots att jag försökte övertala mig själv och alla andra om detta. Vi hittade en studentlgh i Västerås och nu pendlar jag 4 dagar i veckan vilket hittills fungerar alldeles utmärkt. [tadaa, uppdaterat]

Lägenheten i Västerås är jättefin, många fönster fastän det är en 1:a (49kvm). Tyvärr var den helt ostädad när vi skulle flytta in, alltså inte ostädad som lite dammråttor i hörnet, jag prata ostädad som fulltaskfatochsakeriskåpenkvarsamtgolvsvartaavsmutsoch [andas] toalettäckligäckligäckligochkokvråsomärvitmensåggulut-ostädat. Bläbläblä, efter många om och men fick vi iaf halva hyran reducerat vilket för alla de arbetstimmar det tog att städa inte är ens i närheten av tillräckligt - men visst, tack för det VästeråsBostäder!

I övrigt så pluggar jag, och pluggar, och pluggar. Emil likadant. Sen så har jag spelat ganska mycket SuperMario på Emils DS också, jag har träningsvärk i tummen… och handleden, men jag klarade sista slottet! Men hur sjutton kommer man till de 2 sista extra banorna? Dessa livets riktigt svåra problem…  Kul är det iaf, rekommenderar varmt.

Är lite förkyld nu också, hade lite feber på slutet av veckan och var hemma från skolan. Det var fruktansvärt synd om mig ska ni veta. Nu är det bättre så jag har möjlighet att sitta i 2 dagar och räkna matte, har nämligen prov på torsdag. Matematik D är, om det är möjligt att använda detta ord om matte, lite roligare än C. Förmodligen pga av matematikläraren Per-Arne som är fantastiskt bra, helt överlägset den bästa mattelärare jag haft någonsin. Detta blev jag också informerad om av mina kära klasskompisar som läste i hans grupp då jag hade valt att gå i den långsamma överhelaterminenklassen. Där hade vi den överlägset sämta mattelärare jag någonsin haft (och det säger en del), jag bytte grupp illa kvickt. Mer att göra men O sicket bra val!

Förra helgen var vi hos Emils föräldrar med alla syskonen, var mycket mysigt. Hade dock kemiprov i veckan vilket gjorde att det inte blev något kräftfiskande för mig, jag stannade hemma och sov för att orka gå upp tidigt och plugga. Kul liv. Bara att vänja sig antar jag. Men, som sagt, mycket mysigt i alla fall.

Nu får vi väl se när nästa uppdatering sker, antagligen oftare då det kommer hända mycket men kanske inte vara lika hektiskt som senaste veckorna. (Yep, living in denial is the way to go.)

Adjö och trevlig brittsommar på er, för det är väl den som kommer nu i veckan säger de. Ni vet de. De som vet.

/Emma

Denna vecka har varit händelserik fast jag måste ändå säga att jag börjar märka av att jag inte har någon skola eller annat som kräver uppmärksamhet. Gräset är alltid grönare på andra sidan…

I onsdags var vi på Play! vilket var en mycket intressant och trevlig upplevelse. Jag kände iaf igen några av låtarna, både för att jag faktiskt spelat lite mer nuförtiden samt att jag delar mp3-spelare med Emil. Personligen så kan jag inte riktigt säga vad jag tyckte var bäst, svårt när jag inte har en känsla kopplad till musiken. Ska absolut försöka mig på att spela både Final Fantasy och Chrono Trigger (se Emils blogg för mer info om detta). Förhoppningsvis blir detta en konsert som återkommer, då har jag nog lite mer i ryggsäcken för att riktigt kunna uppskatta det. En sak är då säker, konserthuset har aldrig sett så många nördar - snacka om att man kände sig hemma

I måndags var vi på bio och såg Da vinci koden som varken är bättre eller sämre än jag trodde. Själva spänningen är ju borta då man läst boken och alltså vet precis vad som händer, men jag gillade den ändå. Sen är det kanske inte en film man behöver se på bio egentligen, men vi fick biljetter av Hans och gratis är ju gott. Jag tror att om man inte tar det hela på så stort allvar (gäller både boken och filmen) så blir ju tankegångarna rätt intressanta, ingen kan ju vara helt säker på att allt är som vi tror, och det är ju det allt egentligen handlar om - vad tror du på? Vad jag tror på får jag återkomma till, tillräckligt viktigt för att få ett eget inlägg.

I fredags var vi och åt lunch med en gammal Sundsvallskompis, Jonas. Mycket trevligt kan jag sammanfatta det hela med. Förhoppningsvis kanske vi ses oftare än vart 4:e år i fortsättningen. Tiden går… 6 år sedan jag flyttade från Sundsvall nu, helt otroligt. Såhär på sommaren händer det att jag saknar det, men det är nog mer nostalgi för hur det var än att jag faktiskt skulle vilja vara där som livet ser ut just nu.

Igår var det pokerkväll med Ola och John. Alltid lika trevligt, vi börjar ju nästan få in en liten sällskapsrutin, how nice. Sen får ni ju inte missa Johns nya bebis, så om du är en författare försök charma Mr Popplestone bäst du vill. Jag kanske gör ett försök själv någon dag. Pokern förresten, Emil kicked our asses, men jag älskar honom ändå.

Tillsist: Grattis Charlotte på födelsedagen! samt Krya på dig min bonussvägerska Lina, tänker på dig!

/Emma 

 http://www.fz.se/e3blogg E3 Live & http://www.e3expo.com E3

Tänk nu är det ännu en gång dags för denna stora mässa i änglarnas stad där spelintresserade(läs speljournalister) lever glada livet och jobbar halvt ihjäl sig. Nu måste jag ju erkänna att även jag är lite nyfiken på vad detta år har att erbjuda i nya galna upptåg från utvecklarna. Personligen sitter jag och hoppas på KOTOR 3, men vad är chansen för det? Kanske är tur iofs, det mesta annat blev lidande när jag ägnade mycket av min energi åt att bli så ond som möjligt då jag viftade med mitt lasersvärd och mina coola tankepowers

Men, till saken hör ju att E3 har en annan innebörd för mig än för de flesta, Tomas flickvän borträknat skulle jag tro, nämligen att ens kära åker till andra sidan jorden. Detta är inget jag rekommenderar. Längtar redan och han for bara någon timme sen… det blir nog så när jag vet att det är länge tills han kommer tillbaka. Men jag vet, jag v e t att vi är bortskämda, men still - kommer sakna min älskling.

På måndag är han dock tillbaka - wiieee. Sen har jag minsann sett till att här ska det finnas mycket att göra. Har biologiprov på onsdag så där har jag ju att göra, sen ska jag gå och träna och på fredag fyller Ola år så då ska vi ut och fira honom. Jag ser verkligen framemot lördag då det är dags för den första tjejmiddagen på år och dar! Ska bli riktigt kul, sen är det ju bara några timmar kvar sen är han hemma igen!

Nu ska jag gå och plugga lite biologi innan skolan börjar - konstigt att vara uppe såhär tidigt. Våren och ljuset gör det lättare. Vintern raaaasat…

/Emma