Just nu så pendlar jag mellan att vara otroligt trött och otroligt rastlös. Vet inte riktigt om det beror på samma sak - men jag tror att jag helt enkelt stressar upp mig för ingenting. Å ena sidan finns det massor av saker jag borde göra, vanligt nödvändigt ont som att plugga och städa till exempel. Å andra sidan har jag absolut ingenting att göra. Det hela grundar väl sig i att jag inte har en vanlig vardag med folk att äta lunch med i skolan eller på jobbet, jag känner inte så många här och ges inte "naturligt" några tillfällen att lära känna några nya heller. Allting måste starta med mig, att jag gör en insats att lära känna nya människor, bygga upp ett liv här i västerås. Gå och träna, gå på en kurs, hänga på kåren, kallprata med folk på fysiken o.s.v. Men jag orkar liksom inte, mest för att jag v e t att vi inom kort kommer flytta igen. Det finns ingenting för mig i Västerås om man ser till utbildning, och jag är inte så mycket för att pendla vilket har gjort att Emil är den som kommer pendla i framtiden. För honom är tåget ett perfekt ställe att ta en tupplur, om man ändå hade den egenskapen att kunna somna överallt. Hur som helst, min vardag är väl inte riktigt en som jag trivs med i dagsläget.
I fredags var jag på arbetsintervju på Bromma Golf, de skulle ringa på måndag. Vore kul att ha ett sommarjobb, få lite rutiner. Eftersom Emil ska jobba i Sthlm hela sommaren så vore det ju perfekt om jag kunde göra det också. Hade ändå tänkt vara mycket ute på Tynningö och lära känna mitt nya syskonbarn. Så om vi nu ska bo i Sthlm hela sommaren kommer ju funderingarna på om vi kanske skulle ta och flytta dit helt och hållet igen. Försöka byta till oss en lägenhet i Sundbyberg så att Emil får lättare med pendlingen och helt enkelt ta smällen att det kostar lite mer, men samtidigt få tryggheten att vi ska stanna kvar på den platsen ett längre tag. Få motivation att liksom rota sig lite igen. Jaja, det lär väl lösa sig så småningom ändå - jag har ju inte den blekaste aning om vad jag ska göra i höst, att bli antagen till läkarlinjen är ju inte direkt någon verklighet just nu, snarare en avlägsen dröm.
På tal om drömmar, när saker och ting får mig att börja tänka har jag på senare tid också börjat drömma om bröllopet. Titta på bröllopsklänning och låtsas att allt är frid och fröjd i livet och allt jag behöver oroa mig för är hur långt släp jag ska ha på min klänning. Ganska trevligt gömställe inne i huvudet faktiskt. Vårt största brydderi är faktiskt var vi ska ha det hela. Allt annat känns som att det kommer mer naturligt. Vi träffades på Internet, kommer från helt olika platser varav ingen av oss har någon speciell plats vi känner för, vår släkt och våra vänner är utrspridda över en stor del av riket (världen?) så vi får helt enkelt hitta någon ny plats som känns rätt. Bara att ut och leta. Stockholmstrakten är nog den del av sverige vi letar till att börja med… Roligt att spåna om saker som man inte behöver bestämma något om just nu. Då får man liksom vara hur fantasifull och önsketänkande som helst!
This one me like. 
I dag har jag i övrigt suttit med ordlistan inför högskoleprovet och suckat. Inte lärt mig mycket, mest bara suckat. Har som sagt lite svårt att leva i nuet just för tillfället då nuet och vardagen är askalastråkig. Men det brukar vända när man minst anar det. Nu på kvällen har vi sett "Superman returns" och nu är det snart dags att gå och sova. Inatt försvinner ju en timme också vilket betyder att jag kommer gå upp sent imorgonbitti! *morgontrött*
Hoppas att ni alla har en bra helg.
/Emma
, samt att jag är u t t r å k a d för det mesta. Kampen fortsätter alltså, men jag har ganska kul under tiden måste jag erkänna! 
