Nederbörd

Ännu en vecka avklarad. Där te med Malin i går var en riktig höjdare - alltid lika mysigt! Har varit en jobbig vecka med mycket stress inför fysikprovet som nog gick åt skogen ändå :/  Det positiva är dock att jag klarade matematiken! WIEEE. Det är helt otroligt att jag, Emma, har gjort hela matematik c kursen utan att dö på kuppen.

Jag och Emil äter konstig mat. Jag vill ha godis. Men det ska jag inte, för jag är less på att vara trött jämt, att inte orka, inte vilja, inte kunna motivera. Och om det gör en skillnad (vilket jag är ganska säker på) att äta bättre och börja motionera mer så Skall Det Ske. Men gröt är i n t e gott alltså.

Om jag kunde skulle jag vilja kunna sluta skolan nu och spela alla spel som jag påbörjat och inte påbörjat men vill påbörja. Fast å andra sidan har jag otroligt trevliga vänner i skolan och det är bra. Och nu är det ju (ja förhoppningsvis) bara kemi och biologi kvar.

Någon dag ska jag nog dela med mig lite av mina spelupplevelser också så ni får en åsikt som kanske skiljer sig från mängden.. eller kanske inte. Men ändå. Mer RPG med social interaktion och mindre FPS till folket!

Idag får vi dricka pepsi. Pepsi och pepsi jag vill ha CHOKLAD för bövelen. Äh, vi ska på bröllop i augusti också, jag vill inte se ut som en bulle i min klänning. Så det är väl bara att ta sig i kragen, 13kg to go.

Jag avskyr A V S K Y R att vara förkyld, trött, stressad, allmänt tjurig och hopplöst negativ som jag är idag. Eller iaf just nu. Var till skolan idag trots sjukdom, sista fysiklabben kändes dum att missa. Vi var otroligt få där - som tur var fick jag hoppa in i Alex och Sebastians lilla labgrupp och dom gjorde mest hela jobbet

Fick tillbaka matematikprovet, klart G - lovley. Bara ett nationelltprov kvar i matten samt fysiken nu sen är det byebyekissmyas. Jag har sagt det förut men nu menar jag det verkligen (heh..); Aldrig mera matematik!!! Biologin är iofs lite för intressant för att jag helt ska kunna slänga ur mig elaka ord över alla naturvetenskapligastudier, men ändå - BLÄ!

Nämen! Nu försvann den rätta känslan för att skriva. Jag har verkligen ingenting intressant att säga - eller något specialintresse att dela med mig av. Jag är verkligen ypperligt urtråkig numera. Hmpf. Kasta ut fjortisarna från IRC och ge mig mitt tuffa alterego Minipils coola korridorer tillbaka!

Ja,

vad kan jag egentligen säga till mitt försvar - inte mycket. Måste jag ens ha ett försvar. Jag gillar att skriva, speciellt när andra läser det jag skrivit. Jag gillar nog att höra och synas när andra lyssnar och ser mig också. Kanske ett lillasystersyndrom, vem vet.

Precipitation, nederbörd. Jag är som ett litet moln. Som jag gråter. För allt. Det glada, det ledsna, det arga och i ett övertrött fnittrande. Tyckte det kunde vara passande med nederbörd, speciellt då det ordet var ett av de jobbigaste på geografin i gymnasiet - jag menar vem säger "well what do you know, precipitation" när en vanlig människa skulle sagt "huh, it’s raining".

Det är en babbelblogg än så länge - men ni som känner mig vet att detta inte är något ovanligt, och ni som inte känner mig; välkommen till min värld av nederbörd i känslor, tårar, skratt och diverse flygande tefat.

På vem jag är?

Jag med.

Denna blogg kommer nog ge någon slags information om detta. Nederbörd är just det, en blogg som vilken annan men ut min synvinkel. Här kommer jag skriva det mesta som händer i mitt liv, mina funderingar kring detta och kanske en och annan kommentar på en film jag sett, ett spel jag spelat (blivit beroende av?), en bok som uppslukat mig eller kanske musik som framkallar just nederbörd.

I korthet:

Namn: Emma WJ

Bor: Västerås

Käresta: Emil

Gör: Försöker komma in på läkarlinjen.. mycket förberedelser

Övrigt: Känslosamt wannabeestetiskt norrlandsrotat knippe med charm

Kunskapstörst?

Jag föddes i Sundsvall 1984 där jag bodde med min Mamma Birgitta, min Pappa Karl-Erik, mina systrar Sara och Jenny samt hela familjens galning till katt, Tusse. Jag var lillgammal, älskade dagis Solhaga, bodde i poolen på sommaren, sjung i Sundsvalls flickkör, var med i Kvartetsteatern, Sundsvalls Tennisklubb, Vivis balettskola och var tidigt överambitiös i skolan. Jag är oerhört nostalgisk om min barndom så vi lämnar den nu… ja typ. När slutar barndomen egentligen?

1999 flyttade vi till Stockholm då jag började på VRG, ett gymnasium som var alldeles underbart men mindre bra för mina överambitiösa drag. 2002 gick min pappa bort alldeles för hastigt och därefter minns jag inte så mycket alls förrän jag träffade Emil 2004.  Jag vet att jag tog studenten 2003 och har för mig att jag jobbade lite som ekonomiassistent samtidigt som jag läste franska på SU och sen jobbade jag på Vidbynäs GC och därimellan så mådde jag nog ganska dåligt. Kort efter att jag träffat Emil via lunarstorm (O MY GOD!) så bestämde jag mig för att honom vill jag ha! och flyttade till Örebro där jag läste filosofi på ÖRU. Mycket tråkigt. (Senaste meningen har många kopplingar till Disneyfilmer - vilka?)

Vi pluggar just nu båda två i Västerås och får se var världen kommer rota oss så småningom.

Uppdatering på denna "Så levde de lyckliga i alla sina dagar" kan du följa via bloggen.

/Emma, Minipil (IRC:are som 11-åring - nyttigt…), Toto-Emma

(minipilen@hotmail.com)